Ordo Dracul

Posted On torsdag, november 3rd, 2011 By admin

Anton Klimtell – Ancillae, Ordo Dracul, Mekhet, Ledare
Herr Klimtell är en hårdför men tillbakadragen ledare för Ordo Dracul. Man vet mycket lite vad som föranlett hans utnämning, vilka som skulle kunna tänkas ha varit hans motkandidater. Han besitter en självsäkerhet som annars brukar vara förbehållen de Äldre. Han verkar göra tydlig skillnad på folk och aspiranter, de som inte är material för Ordo Dracul ser inte ut att intressera honom. Han har fört en politik som sakta men säkert gjort Drakarna starka, på områden som andra förbund tidigare ansett som sina tillhörigheter. Detta har inte skett utan slitningar, men herr Klimtell har inte på något sätt låtit sig påverkas av protesterna, tvärtom verkar de sporra honom. Varför han hyser en så avog inställning till Lancea Sanctum, därom tvista de lärde. Man vet dock att det är en av få detaljer som kan störa och reta honom.

Harald Steen – Ancillae, Ordo Dracul, Daeva, klubbägare, (fogde)
Harald är inte det lättaste att placera i ett fack, då han ena gången är klädd som Vlad Dracul från Bram Stokers Drakula, och nästa gång som ”satanist” magiker, men oftast ser man honom klädd i vad som de flesta tycker, men få vågar säga öppet, en dålig kopia av Hugh Hefner, men vad annat kan man förvänta sig av en daeva som är medlem i Ordo Dracul. Harald äger och driver en av Linköpings mest beryktade klubbar, och han är den du vänder dig till när du har en dröm eller fantasi utöver det vanliga som du kan tänkas vilja förverkliga, men allt har ett pris, och många är de neonater som upptäckt detta faktum i efterhand.

Felix Melchior – Ancillae, Ordo Dracul, Mekhet
Herr Melchior tycks ha tappat intresset för sin omgivning och vad som sker i den, han är många gånger dyster och snäsig, fräser åt ungdomarna och tycks mindre bekväm med det mesta. Med tanke på att han tycks finna fel i de flesta styrelseformer och dekret kan man undra vad för glädje han finner i att umgås med övriga Besläktade, varför han helt enkelt inte avskärmar sig helt från världen som Mekhet och Ordo Dracul kan tänkas göra. Har han någon annan drivkraft som gör att han vill se den makabra dansen en natt till? Han tycks ha för vana att betrakta, man tror att han håller sig uppdaterad om staden via olika kanaler, han verkar alltid mycket välinformerad.

Gottfrid Snygg – Ancillae, Ordo Dracul, Nosferatu, Priscus
En ”riktig” Nosferatu, det är oftast den första tanken som dyker upp i huvudet på dem som ser Gottfrid. Men det är dock nått som snabbt förändras när man hör honom berätta om, livet som en framgångsrik stumfilms skådespelare i Frankrike vid sekelskiftet. Låter du honom börja prata om den gamla goda tiden, så får du förbereda dig på att lyssna en stund på hur allt kunnat vara annorlunda om han inte omfamnad precis när hans karriär var på gång. Han ses också ofta i glatt samspråk med stadens kvinnliga besläktade, dock kanske inte till lika stor glädje för dessa, han är ju trots allt Nosferatu, man kan tänka sig att detta är ett eko av svunna dagar som kvinnokarl?

Sandra Rubin – Neonat, Ordo Dracul, Mekhet
Det är inte hur du gör nått som är viktigt, det viktiga är att du gör det rätt, Just det sista är en mening man ofta får höra från Sandra. Hon säger det hon tycker och tänker och verkar sakna filter mellan tanke och talat ord, hamnar du på hennes goda sida, vilket är lätt så länge du ser till att göra  det du gör så rätt och riktigt som det bara går, om det så är att skriva ett enkelt brev eller att utföra en komplicerad ritual, så kommer du upptäcka att Sandra är en person som mer än gärna delar med sig av sin kunskap och sina förmågor. Hennes specilaitet är att få tag i de där sällsynta dokumenten som ingen annan får tag på eller som tom ingen ens trodde fanns. Skulle hon inte veta, så tar hon garanterat reda på det, om Sandra påstår nått är sant å riktigt, så kan du garanterat lite på att det är så.

Nedja Sobitoff – Tjänare, Ordo Dracul
En fullständigt älskvärd och aktningsvärd tjänare, tränad och skolad av Harald Steen personligen att behaga och tillfredsställa alla sorters nöjen och böjningar. Hon är en väl bevarad hemlighet inom Ordo Dracul och har varit en del av skaran i mer än tjugo år. Under lång tid har hon hållits undan särskilt Invictus ögon, likväl som alla andra tjänare inom Ordo Dracul. Hennes intellekt uppskattas inom förbundet och det har periodvis talats om att Omfamna henne in i de Besläktades skara, men av någon anledning har det aldrig blivit av. Inom förbundet har hon i mångt och mycket stått för herr Steens åsikter i de frågor han inte själv kunnat vara med om att diskutera och har då framfört hans röst.

Solveig Redig – Neonat, Ordo Dracul, Daeva, Svuren till Yxan
Fröken Redig är en intensiv och lätt gåpåig individ, flamboyant och färgstark. Hon har gjort sig känd som en av de få som med en kukri kan avskilja huvudet från de mest sega och resilienta Ventrues och Gangrels. Hennes graciösa och närmast dansanta stridsstil avundas de övriga Daeva, som ser något oerhört vackert i det mest brutala. Hon har aldrig gjort sig känd för att navigera de högre salongerna, om det är för att hon känner sig ovälkommen eller om hon helt enkelt inte bekymrar sig, det är det ingen som tror sig veta. Hon är trogen den Stora Saken, att Ordo Dracul skall få ett fotfäste på fler marker, gärna inom det militära. Herr Klimtell är inte alltid helt nöjd med hennes frispråkighet.

Oliver Moltke – Neonat, Ordo Dracul, Gangrel, Brygdmästare
Den lätt tillbakadragne herr Moltke drar sällan blickarna till sig, men vad man förstår så är han ett under av insiktsfullhet i allt vad konkokter, droger och gifter heter. Han gör inte mycket väsen av sig men då han yttrar sig brukar det vara någonting väl eftertänkt och välgrundat. Sedan han anlände till staden och anslöt sig till Orden har han stadigt växt i rollen som vetenskapsman. Man märker dock att han ryggar då man nämner hans klan och det är inte mycket i hans yttre som vittnar om att är Gangrel. Sällan har han visat sig några officiella sammanhang och då har han i allmänhet hållit sig till sitt eget förbund.

Bianca Poroin – Myndling, klan(?), Ordo Dracul
Som de flesta tjänare inom Drakens Orden är fröken Poroin en vän och trevlig uppenbarelse. Hon har sin plats i Ordenshuset, som alla tjänare inom förbundet är hon en väl förborgad hemlighet. Emellanåt får hon tillbringa tid i fröken Rubins biblioteket på universitetet. Hon blev en del av förbundet efter en av Klimtells och Steens gemensamma utekvällar, därför undrar en del lite styggt om herrarna tappat lite av omdömet som dragit hem en fallen flicka, visserligen söt och älskvärd, men utan vetenskapliga eller andra kvalifikationer. Emellertid är det ingen som ifrågasatt beslutet och så lär det förbli. Hon har deltagit i en del sammankomster och även varit en del i viss forskning, både som assistent och som studieobjekt.

Edwin Thulinger – Neonat, Ordo Dracul, Daeva, Svuren till Mysterierna
Herr Thulinger är många avseenden herr Klimtells högra hand inom Orden, trots sin ungdom. Han har varit instrumental i strategin bakom satsningen på Mjärdevi och frontvetenskaperna. Han har även utmärkt sig inom Drakens stigar, något som väckt en viss beundran och nervositet hos de äldre och kanske en smula avund hos hans jämlikar. Hans förflutna som Klimtells lilla projekt och hans bakgrund som nedgången knarkare innan Förvandlingen, det är självklart ingenting han önskar tala om. Att framstå som herr Klimtells väldresserade husdjur är givetvis ingen merit inom Orden och det är tydligt att han distanserat sig under de senaste decennierna, genom egenstudier och personlig utveckling. Alltigenom är han behaglig att umgås med, han undviker dock att infinna sig i större Besläktade sammanhang, utan håller sig gärna till Ordenshuset som också blivit hans bostad. Han kan emellanåt trassla in sig vetenskapliga eller ockulta diskussioner om sällskapet inte avbryter honom.

Waldemar Runeberg – Neonat, Ordo Dracul, Ventrue, Forskare
Herr Runeberg är något av en säregen gestalt, delaktig i Ordens förehavanden, men verkar inte ha större intresse i politik eller det vanliga umgänget Besläktade emellan. Hans intresse tycks vara att försjunka i sin forskning, som renderat honom öknamnet neoMengele. Han gör ingen hemlighet i att han forska främst i smärta och hur den kan transformera en individ från ett tillstånd till ett annat. Hans metoder kan dock inte beskrivas som annat än medeltida och besynnerliga, vilket inbringat ett visst intresse från herr Steen, som tycks vara herr Runebergs egentliga bekant inom Orden. Hans fullständiga oförståelse för auktoriteter är slående för en individ som bara respekterar forskning och vetenskap, saker och ting som kan mätas och vägas i formella kärl. De yngre som har någon form av mänsklighet och moral kvar känner nog att herr Runeberg många gånger går för långt i sitt studium, medan de äldre ser med ett överseende på hans sätt och förväntar sig att han skall växa till sig med tiden.